hur egentligen vet man att någon alltid kommer vara i ens liv?

det vet man ibland men endå kanske det inte slutar som man trott. att folk kommer vara där i ur och skur. Att det roliga alltid kommer vara roligt eller kommer det ett slut på deT? man kanske börjar olika skolor , andra jobb eller flyttar. hur många är då kvar? jag menar folk splittras och kommer tillbax men hur kul kan det vara för den som inte har någon kvar för den stannar medan andra flyttar eller bytar liv helt och inte längre har tid för en längre? ibland behöver man komma ur vissa kompis kretsar men endå vill man ha kvar sina gamla kompisar eller sina nya kompisar. vad som än händer så ska man iaf kämpa men det är svårt om inte båda parterna ger och tar. jag tror ändå att många alltid kommer vara kvar ibland är man olika delar av livet eller kanske bara har en dålig vecka allt löser sig på ett eller annat sätt eller för vissa så blir det en spiral och aldrig kommer ur den.

R

För ett år sedan när jag gick på Sundsgårdensfolkhögkola blev vi inhyrda att vara levande rekvisita på ikeas invigning i helsingborg. v var där i 3-4 dagar och bodde på ikea i 8-12 timmar.  vi fick altså sova i sängarna , ha små scener uppseplade. vi hade alla olika rum jag och fyra andra var "par" som bodde i två av sovrummen. ett annat" par "var  i köket och hade frierier och lagade mat. altså de hade fixat så en ugn funkade för mat tina va där en av dagarna. sedan var det några som var på kontoret och i barnrummet samt 3 tjejer som hade " nästan en lägenhet"  vi både pratade med folk och så fanns de inte heller. berodde på vad vi kände den dagen. vi fick spela på att vi bodde där och ja allt som gick. vi hade även "små partyn" hela klassen i vardagsrummen. detta var verkligen en upplevelse måste jag säga. inte alla som får sova i en ikea säng;)