a night to remeber , a morning to forget

vad ska man säga?

känner fortfarande av doften på klänningen. fast i nacken är bättre.
tårarna som rann ner men endå värmen som kom när väl det första
tårarna började falla. en värmande kram är det som behövs ibland.
närheten som gör att en bubblande känsla kommer upp ända ifrån
tårna. man blir något smått galen. och kan inte sluta skratta?





emelie - kimberly "LIM" svantesson...

finns bättre bilder kommer komma upp sen när jag får dem. detta var iaf från sista föreställningen. när man inte var helt klar men visst love you all <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0